Stockholm

I en storstad där ingen egentligen hittar är det lätt att tappa bort sig. Att förlora sig själv. Att glömma.
Det krävs att man minns. Både det som aldrig var riktigt bra, det som delvis var bra och det som var fantastiskt.
Det krävs att man tar till vara. På det som får en att må fantastiskt hela tiden. Det tar man till vara på och minns förevigt. Så i den där storstaden gäller det att minnas de gator som du grät på, det gäller att minnas de gator som fick dig att le stundvis, det gäller att minnas de som fick det att pirra till i magen av lycka och som sedan stannade med dig resten av dagen och så gäller det att hitta de där nya, fantastiska gatorna att skapa nya minnen på.


Hej

Jag heter Emelie och jag har håltimme fram till fem i halv två.
Jag orkar inte! Dessutom är det matematik som står på schemat. Inte kul. Men okej, vi ska tydligen ha en bra lärare så det blir kanske kul nu. Vår lärare heter svenne. Det är ett kul namn. Stackare..

Nej, nu ska vi inte vara sådana. Vi ska försöka lista ut vad man kan göra på en oändlig håltimme när det regnar. Spela kort tydligen, enligt Annabanana och Soph. Jag säger, blogga och facebooka och växla in alla mina mynt till en femtiolapp. Femtio enkronor är inte okej! Det är tungt! :(

I övermorgon roadtrippar jag, Emil och alla andra som vill följa med ner till Gbg. Det blir intressant! Oscar bor i Göteborg! Den jäveln flydde från oss i sthlm, men nu söker vi upp honom och våldgästar honom! Den du!

I brist på inspiration får detta bli slutet på dagens inlägg. Vi hörs när jag kommer på något roligare att skriva om..
Puss Puss
Emelie

PS! Victor Lind hälsar er fjorton läsare att han tycker han är söt. Men det är en smakfråga! DS!

My eyelids are going DOWN

Jag förstår inte vad som har hänt. Jag är så galet trött hela tiden. Alltid klockan nio på kvällen. Då vill jag sova!
KNAS!
Nej, men det är väl någorlunda bra ändå, man går upp tidigt och är utvilad ordentlig i alla fall!

Imorgon lovade Victor att han skulle ta med kärleksmums till mig i skolan. Han är en söt pojke, min käre vän victor. Det blir en bra start på dagen med godis på morgonen, eller hur?

Förlåt, det blev ett jäääättetråkigt inlägg. Jag ska hoppa in i duschen och gå och sova sen, klockan nio. Jag vet. Jag är ett litet barn igen. Men så får det va! :D

Puss Puss
Emelie

Jag är egentligen ganska trött

Har precis gjort uppgift tre på sidan 107 i boken Internationell Ekonomi. Jättejättejättejättejättejättejättejättetråkigt. Hur förändras Sveriges utrikeshandel om detta händer: BAMBAMBAMBAAAAM! Jag bryr mig inte om det här. Låtsades att det var lite kul. Men det var jättetråkigt.

Jag har märkt hur ens värderingar och tankar kring saker och ting ändras ju mer tid man får över till att tänka.
Jag, till exempel, visste definitivt att jag skulle gå Ekonomi när jag började gymnasiet. Sen kom lektionerna och jag insåg hur ointresserad och uttråkad jag var av att räkna på marginaler och resultatbudgets och att veta om hur finanskrisen skapades och hur världshandeln ser ut. Det är nog det tråkigaste som finns. Till och med matte är roligare. Där kan det ju i alla fall vara med lite roliga historier om Marit Bergman som häller upp kaffe i en termos.

Nej, Samhälle Kultur ska det vara! Historia är extremt intressant! Och jag slår vad om att kultur och idéhistoria, filosofi, psykologi, litter gestaltning, litteraturvetenskap, filmvetenskap och fotografisk bild A också är toppen! How come I like these things and not important things that pay off in the future, like math and ekonomibajs? Det vore ganska coolt om jag var superduperduktig på matte och kunde lösa phytagoras största mattegåta på ett litet kick! Men njetas pesetas. Här är vi slöa små hjärnceller som hellre låter den vänstra hjärnhalvan överarbeta istället för att väcka liv i urverket på den nyttiga högra hjärnhalvan.

Puss Puss
Emelie

För de som kommer känna mig resten av livet

Enligt det här testet kommer jag dö när jag är 94 år gammal.. den nionde juni 2086.. Det är lång tid.. hoppas jag dör typ naken i en flygskärmshoppning eller något!

jag ser en framtid hos folk omkring mig

Några har en lysande framtid som rörmokare, andra singer and songwriters. En av mina närmsta har en framtid som en hyllad författare, utan att hon själv vet det. Eller kanske hon gör det, innerst inne. Hursomhelst, Folk som har talang. Folk som verkligen är bra på något.

Men jag. Visserligen är jag duktig på saker, men inget jag vill satsa fullt ut på som en karriär. Jag är rädd för att om jag skulle satsa på sången kan det bli så att jag tröttnar, om jag väljer att skriva är jag rädd för att inte hitta rätt ord. Jag ser ingen framtid. Rättelse, jag ser inte min framtid än. Den är suddig, som en dimmig korridor någonstans i mitt bakhuvud. Ungefär som ett negativ som inte går att framkalla till en klar bild. Det kommer väl antagligen, jag menar jag kommer säkert få ett jobb i alla fall. Klättra mig uppåt och lyckas. Förhoppningsvis.

Tills dess hoppas jag att de som faktiskt är grymma på det dom gör tar tag i sin talang och inte blir som jag. Rädda för att tappa intresset för det dom brinner för och älskar.

/E




Någon som har lust att byta plats?

Jag hatar att vara sjuk. Jag gör verkligen det. Det är typ det värsta jag vet, att vara sjuk. Inte för att man måste ligga hemma i sängen och dricka the och äckligt slemlösande och typ göra ingenting. Utan för att jag dessutom inte kan snacka och har överskridit saldotaket på mobilen.. Suck, jag hatar att vara sjuk.

Förlåt om jag inte känner någon större glädje i att blogga idag, det kanske förändras under dagen.

Puss puss
Emelie

RSS 2.0