Snart är det ynka tjugo dagar kvar. Förstår ni?
Jag är trött i hela kroppen. Jag har ont i axlarna, händerna sticker för att jag inte har köpt några vantar än och måste smörja in dem (och när de är tillräckligt torra gör det ont att återfukta dem..), mitt huvud vill helst av allt ligga på kudden just nu, mina ögon svider. Jag tror att jag har klagat färdigt nu.
Imorgon är det show. På lördag är det den sista showen. Vet inte om det finns biljetter kvar men vill ni se mig strutta omkring i country-outfit och sjunga Sin Wagon, stå i sobert svart och gunga mjukt till With a little help from my friends, se när jag imiterar Michael Jackson med vit skjorta, svarta byxor, svarta skor, vita strumpor och en silvrig mj-handske eller kanske titta på världens sötaste sju till tioåringar som sjunger Jackson Five låtar eller grymma stor och maxifejmare som sjunger andra fantastiska låtar. Då ska ni titta efter biljetter till föreställningen den 5e December klockan 15.00 på Tumbascenen.
Pepparkakschokladbollar är jättegott, Siddharta väntar på mig och Anthony Hopkins är den bästa skådespelare som finns. Edith är också bäst. Och idag gick jag vilse på Norrmalm och hamnade vid Odenplan av misstag.
Puss Puss
Emelie
Men bäst kan du vara, min estetiskt tilltalande och alltid lika värt att omnämna flicka till flickvän!
hm... lite konstig mening det där blev
