rules by emelie

Igår var det fejm. Älska fejm. ÄLSKA Fejm. Eller, älska i alla fall folket på fejm (:

Igår var en sån där vanlig dag på fejm, Sång med DLT (Den "läskiga" typen) och sångfågel. Vi körde Voulez-vous cocher avec moi, den är verkligen skön! :D Tog man i som satan kände man sig som en sån där typ på 40-talets jazzklubbar som sjöng för gubbar som rökte cigarrer, tja ni fattar kanske? (:

Sen var det teater och jag fick min present från Teaterapan som hon hade hem från New York. Jag hade bett om det skummaste hon kunde hitta, hon kom hem med något från China Town. Haha, Det var kanderade rosor (?), Ingefära och citron samt något okänt objekt. Teaterapan sa att det var som kinesiskt lösgodis, jaha tänkte jag och stoppade in en ros i munnen. Det smakade minst sagt... annorlunda. Men som den skådespelare jag är lyckades jag övertyga henne om att det smakade helt okej. Det smakade typ, salt och sött på en gång, ungefär som saltat sockerlag. Men man tar vad man får (: When life gives you lemons, make lemonade.


Gårdagens interna; Då blir det mjölkchoklad! / Sångfågel.

Puss
Emelie

Idag efter frukost försökte jag mig på hopprepandet. Jag kan ju säga två ord, ingen kondition. Efter tre låtar av konstant hoppande hade jag jättesvårt att andas. Det var liksom som om benen fortsatte hoppa men ovanför benen hängde kroppen och magen liksom värkte som om någon slog i den hela tiden. Lungorna krympte och skrynklade ihop sig otroligt mycket och ja, jag vet inte riktigt varför men jag försökte ändå fortsätta hoppa. Jag tänker fortsätta tills jag kommer förbi det där och kör på rent adrenalin. Men nästa gång gör jag det innan frukost istället för direkt efter.
Det kanske är bättre att köra på tom mage?

Puss puss
Emelie