Orättvisa värld!
Nej men seriöst. Det är inte det som gör världen orättvis. Det visar bara på hur klantig och glömsk man kan vara ibland. I varje fall om ens namn har sex bokstäver, varav fyra är vokaler och två konsonanter och det stavas E m e l i e.
Vad är det som gör världen orättvis då? Är det det faktum att jag förmodligen kommer ha sönder min bil innan jag tar körkort för att jag ryckte loss växelspaken igår när jag för första gången övningskörde? Nej. Det var också självförvållat. Det som gör världen så orättvis är att bara de med Spotify Premium har chansen att förhandslyssna på Hoffmaestro & Chraas nya skiva Skank-a-tronic-punkadelica. Trots att jag köpte hem skivan via CDON.com igår! Jag får vänta i hundra år på att njuta av mitt favoritbands nya underbara låtar medan Herr Victor glatt kan logga in på spotify på vägen hem och lyssna på den innan mig! ORÄTTVIST!
Nu tänker jag tjura litegrann, kanske se Stockholm Boogie för tionde gången och klura på min fotouppgift. Vi ska fota skivomslag och jag har värsta idéerna som ploppar upp i skallen på mig, men jag kan inte bestämma mig för vilken av dem jag ska använda mig av! Det tål att tänkas på..
Tills nästa sporadiskt uppdaterade inlägg,
Puss puss
Emelie
Tänka sig
Tiden går så jäkla fort! Den 8e Juni springer vi ut genom dörrarna och fönstrena, ut i spökparken och in i ett helt nytt liv! Det här är sista året. Det känns ofattbart att den bästa tiden i mitt liv hittills snart är bakom mig.. vad väntar runt hörnet sen liksom? Hur kommer allt sluta, eller snarare börja? För det är ju det som det kommer bli, en ny början på något. En början på ett liv med fler möjligheter än jag någonsin kunnat ana.
Sen är det klart att man är orolig. Kommer jag tappa kontakten med de fina personer jag lärt känna här? Jag vet ju hur det slutade när 9mm skildes åt försommaren 2008. Jag ber till alla jordens gudar och högre makter att inte samma sak sker här. Det vore jättetråkigt att glida ifrån bland de finaste personer jag någonsin träffat. Fast på något vis känns de inte som att det riktigt är möjligt. Det är två helt skilda världar, högstadietiden och gymnasieeran.
För den här tiden har verkligen varit en era. Så mycket som har hänt, så många människor och nya intryck man fått ta del av. Det går inte att jämföra med något jag tidigare upplevt. Så jag känner mig kanske inte så oroad inför den 8e juni. Mer tillfredsställd med den här tiden som jag haft här på Kungstensgymnasiet.
Puss Puss
Emelie
Fyra av mina fina tjejer på vår klassresa i ettan!
Tre dagars helg
En annan sak jag undrat över ett tag nu är Facebook. Har ni märkt att folk har slutat med alla tester, alla quiz har försvunnit! Vanished. Istället går folk med i den ena gruppen efter den andra. Jag ska inte säga att jag inte gör det, tro mig. I go with the flow. Grupper kan väl vara kul. Men jag saknar alla quiz. "Vilken slags pizza är du?" "Bor ett monster under din säng?" osv. Jag saknar de där quizzen. Jag vill veta om det bor ett monster under min säng eller om jag är en azteca eller quattro staggioni.
Jag citerar Kat Winslet i Titanic: "Come back to me. Come back to me. Come back!" med en svag och frusen röst. Frusen av hur utfrusna alla quiz har blivit i facebookvärlden. Vila i frid.
Puss Puss
Emelie
Det är lustigt sånt där
Min framtid dock, den är fin.
Imorgon ska jag åka tåg med Edith som egentligen börjar efter mig men som åker med mig tidigare och äter lunch i skolan, hon är söt.
Efter den 25e februari ska jag ta klättercertifikatet så att Bolin slutar tjata på mig. Det blir skönt, äntligen.
Efter den 25e februari ska jag även boka och köpa biljetter till HOFFMAESTROS KONSERT den 27e mars. DET KOMMER BLI MEGA AWESOME!
Och på fredag ska jag mysa med fejmare. Och på lördag ska jag jobba och sedan titta på melodifestivalen.
Och imorgon funderar jag på att köpa en mascara. Eller något i den stilen.
Det blir så mycket trevligare när man planerar så här. Man ska alltid ha saker att se fram emot. Som sker snart liksom. Annars är det Bollocks och inget annat.
Puss Puss
Emelie
Julafton!
Jag älskar julafton mer än allt annat på jorden nästan. Det finns få saker som överträffar den kärlek och gemenskap som utdelas på julafton. All god mat man äter tillsammans, kalle anka, karl bertils julafton, klapputdelning, glädjetjut, nötknäckande, aladinnasken som tar slut på tre minuter, kaffedrickandet, fikat, kramarna, pussarna.. det är så sjukt mycket glädje i luften. Som om alla problem försvinner ur världen för en kväll!
Julen handlar om att ge kärlek och glädje till varandra, eller hur? Handlar det inte då också om förlåtelse? För jag vill ju förlåta, men jag är rädd att om jag förlåter dig kommer du begå samma misstag du gjort de senaste tre gångerna det här har hänt. Om jag skulle ta den här risken, och förlåta dig än en gång, skulle du då sätta mig i tredje hand igen och låtsas som inget har hänt när ditt liv går tillbaka till det normala? Eller skulle du denna gång skärpa dig och bete dig som den vän du en gång var? Jag är full av förvirring, och det är inte vad julafton handlar om.
Så för ikväll ska jag inte tänka på dig. För just ikväll ska jag bara njuta av julgodis och kaffe, jag ska leka med mina julklappar och ha uppesittarkväll till Bröderna Grimm ikväll klockan 2.20. Jag ska titta ut från fönstret och njuta av snön som ligger tyst och vit överallt. Jag ska släppa allt och bara vara sju år igen.
Tabula rasa
så känner jag mig just nu. Tabula Rasa. Ingenting, som en tom tavla.
Jag behöver färg i min tillvaro. Mer action.
Älskade vän
Du vet att du kommer klara det här. Du är stark. Du är underbar. Du är helt fantastisk och jag ser upp till dig. Därför tänker jag stå vid din sida under hela din kamp. Du ska aldrig behöva känna dig ensam, för jag kommer alltid att vara med dig. Jag finns bara ett samtal bort, en textrad i ett sms och jag kommer. Du betyder otroligt mycket för mig, och det vill jag visa för dig. Jag ska visa dig hur mycket jag älskar dig, du är en sann vän. Tillsammans kan vi klara det här, bara så du vet.
/E
Det är tråkigt
Jennifer Andersson - Du betyder väldigt mycket för mig och det känns trist om vi helt plötsligt ska tappa den fina kontakt vi haft sedan trean i lågstadiet. Visserligen var det väl mer i typ, femman sexan vi faktiskt blev riktigt bra kompisar, men du har alltid vart en person jag ser upp till. Som vågar gå sin egna väg och stå för sina åsikter samt alltid ge riktigt bra tröst och stöd när det behövs...
Matilda Lindgren - Du och jag kommer iofs träffas varje onsdag klockan 17 men vafan, dig tyckte jag så sjukt mycket om och så har vi inte hörts av någonting på lovet typ..
Alexandra Larsson - Alexandra, var ska jag börja. Vi har en lång historia tillsammans och den ska verkligen inte ta slut än! Medan vissa bästa kompisar växer ifrån varandra växer vi i jämn takt. Vi har gjort dumheter, bra saker och haft både sorgliga och bra minnen tillsammans och vi lovade varandra att det inte skulle ta slut även om vi kom in på olika skolor. Det jag är rädd för är att det skulle hända i alla fall, du är trots allt den människa som vet mest om mig och jag antar att jag vet mest om dig. Vi delar allt och det fortsätter vi med va? För du är obytbar och ingen skulle någonsin kunna ta din plats. Jag är ju så glad att vi har kommit så här långt hittills i våra liv tillsammans, det får väl inte ta slut här? :/
Jag ska göra allt för att hålla kontakten med er, för ni är helt unika alla tre och jag har aldrig mött någon som skulle kunna likna er på något sätt.. Vi har ju haft så många år tillsammans hittills, men inte tillräckligt många ännu.
/E
Love Actually
En av de finaste scenerna jag någonsin kommer titta på
Om ni inte orkar titta på hela (den är 8 minuter lång) så spola i alla fall fram till 3.50 och titta där ifrån. Den är verkligen en sån där måbrascen som man inte kan låta bli att bli rörd av på något sätt..
Tack för att du gör mig glad så fort du hör av dig eller dyker upp i mitt huvud.. :)
underneath the clothes
Varför får jag ha det så? Varför kan inte jag få acceptera att hey, han kunde inte träffas. Måste jag sitta där och verkligen tänka igenom om han verkligen har fotbollsträning eller inte? Egentligen inte.
Ändå gör jag det, jag överanalyserar allting. Varje ord du säger, varje låt du skickar på msn, varje blick du ger till alla andra. Kalla det svartsjuka. Jag kallar det överanalys. Att sitta där och verkligen försöka förstå vad det var du menade men texten i låten du just prisade över msn. Kanske tycker jag att jag känner igen mig, eller så funderar jag över vad du menar.
Världens härligaste människor:
En sån där som aldrig ger sig. Omtänksammare människa får man leta efter. Du har fått mitt humör upp när det verkligen legat på botten, dessutom har du lika sjuk humor som jag! :D Du är grädden i den varma chokladen eller något sånt där. Helt enkelt nödvändig! (:
Alexandra Larsson
Bästa kompis sen sex år tillbaka, jag har inte ångrat en sekund med dig. Det finns ingen bättre än dig och jag är stolt över att kalla mig din bästa vän. Vad var det vi sa förut, Vi är som Big mac på Mcdonalds och det vore inte samma grej utan varandra?
Ni tjejer är GRYMMA! Älskar er massavis (:
Puss Puss
Emelie
Tjo
Imorse satt jag och tittade på bilder från festen igårkväll. Det var mycket trevligt, jag hade verkligen jättekul även om jag drog hem riktigt tidigt för att en viss SK skickade ut alla. Men det gjorde ingenting. Vi tycker om henne i alla fall! :D
Jag har insett två saker:
- Bilder från fester i Tullinge ser mycket mycket roligare ut än bilder från fester i Tumba. Av någon anledning ser folk mycket gladare ut i Tullinge än i Tumba. Bor jag med ett gäng surpellar? :O
- Jag är elak. Alltså verkligen rent igenom elak. Jag vill ha min kaka OCH äta upp den. Alltså är jag även ganska själviskt.. stackars alla som står ut med mig. Credits till er!
Jag är glad att du är villig att ge det en till chans
Puss Puss
Emelie
Gårdagen fick mig att inse en skrämmande fakta..
Det spelade ingen roll ifall jag tog ett tungt klot, som verkade fungera för Örnen, eller ett lätt klot, som bästa kompis tog. Jag var lika dålig i alla fall. Jag provade olika tekniker, som att kura ihop mig precis när jag kastat klotet och vänta tills det kommit ända vägen fram, samtidigt som jag med min tankekraft verkligen försökte psyka klotet in i käglorna. Det gick inte mycket bättre det kan jag säga dig, och inte hjäpte det om jag stod med benen brett isär och rullade klotet med båda händerna ut på banan! Min totala slutpoäng var 124. Efter ca 5 omgångar, 124 poäng. Det är väldig dåligt. Örnen fick runt 350, bästa kompis 200, jag fick 124. Jag hade minst poäng av alla i hela mm-laget. Det är inte alls bra Emelie, inte alls bra..
Nåja, vad kan man göra åt saken? Jag var, trots mitt dåliga resultat, den som hade roligast av alla borta på bowl-o-rama! Och det är ju alltid en positiv sak? :D
Sedan var det dags för Fejm. Jag har bara en sak att säga om Fejm, jag älskar det. Men den här pjäsen vi ska göra nu på teatern, not my favourite.. (A)
Puss puss
Emelie