rules by emelie

Jag älskar julafton mer än allt annat på jorden nästan. Det finns få saker som överträffar den kärlek och gemenskap som utdelas på julafton. All god mat man äter tillsammans, kalle anka, karl bertils julafton, klapputdelning, glädjetjut, nötknäckande, aladinnasken som tar slut på tre minuter, kaffedrickandet, fikat, kramarna, pussarna.. det är så sjukt mycket glädje i luften. Som om alla problem försvinner ur världen för en kväll!

Julen handlar om att ge kärlek och glädje till varandra, eller hur? Handlar det inte då också om förlåtelse? För jag vill ju förlåta, men jag är rädd att om jag förlåter dig kommer du begå samma misstag du gjort de senaste tre gångerna det här har hänt. Om jag skulle ta den här risken, och förlåta dig än en gång, skulle du då sätta mig i tredje hand igen och låtsas som inget har hänt när ditt liv går tillbaka till det normala? Eller skulle du denna gång skärpa dig och bete dig som den vän du en gång var? Jag är full av förvirring, och det är inte vad julafton handlar om.

Så för ikväll ska jag inte tänka på dig. För just ikväll ska jag bara njuta av julgodis och kaffe, jag ska leka med mina julklappar och ha uppesittarkväll till Bröderna Grimm ikväll klockan 2.20. Jag ska titta ut från fönstret och njuta av snön som ligger tyst och vit överallt. Jag ska släppa allt och bara vara sju år igen.