Drömmar
Jag satt på tåget hem idag.
Satt och tittade på en reklamskylt som hängde vid fönstret,
Det var en resereklam för Egypten.
"Kom till Egypten och upplev solen över de unika stränderna vid Nilen.
Se hur fiskarna och korallerna i Röda Havet glittrar. Kom till solen och värmen."
På bilden var en vit sandstrand, ett ljusblått hav som andades frihet och en klarblå himmel som tycktes oändlig. När jag sen vände blicken nedåt och ut genom fönstret såg jag hur det gnisslande tåget susade förbi De Laval. "15+, 16.47" Sa skylten rakt i mitt ansikte. Himlen som jag trodde var lite höstmysigt vit tycktes plötsligt blaskgrå. Tåget gnisslade otroligt irriterande och runt om satt folk likt marionettdockor och stirrade tomt framför sig, runtom sig, ner i golvet eller pillade på fingrarna. Allt för att undvika ögonkontakt.
Plötsligt var inte Sverige lika mysigt längre.
Jag tittade upp mot reklamskylten igen och undrade om det fanns fler än jag som just den där sekunden önskade sig bort till den där friheten på havet och den oändligt blåa himlen.
En sak är säker i alla fall, jag må vara fast här just nu. Men så fort jag får chansen kommer jag åka långt bort från den här världen. Bort från det grådaskiga samhället.
