Tack ni underbara människor

Jag lyssnar på Imogen Heap. Det är stora drivor av kritvit snö utanför fönstret i den lilla varma stugan där jag för tillfället sitter. Mörkret har precis börjat falla. Jag läser bloggar. Plötsligt blev jag så fylld av kärlek.

Kärlek till att jag har två helt underbara familjer. Först har vi mamma, pappa, syster och bror familjen. Den som jag alltid känner mig trygg hos. Blodsband. Som jag kan komma hem till och känna att här kan jag liksom slappna av och vara jag. Här behöver jag inte vara på topp hela dagarna, jag kan få vara förjäklig och extremt jobbig om jag vill. Och jag kan vara mysig om jag vill det också.

Sen har vi min andra familj. Den som får nya medlemmar hela tiden. Den som bara växer och växer av människor jag känt hela livet och människor jag precis börjat utforska. Mina vänner helt enkelt. Jag har verkligen haft tur, jag har de mest underbara vänner man kan tänka sig. Helt fantastiska är ni. Jag kan liksom alltid slappna av och känna att jag kan släppa alla måsten hos er, bara vara. Frihet. Ni ger mig så otroligt mycket och jag är verkligen tacksam över er.

Som sagt, jag är fylld av kärlek just nu. Jag vet inte vad det beror på. Men jag vill rikta ett särskilt tack till Edith, Agnes, Ingrid, Victor, Hannes, Clara, Therese, Anna, Isabella och alla andra underbara människor som omger mig för tillfället. Ni är unika allihopa och verkligen helt fantastiska. Tack för att ni finns!

Puss Puss
En uppenbarligen extremt mesig Emelie

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0